Tullen

Sveriges gräns står öppen för smugglarna Tullverket gör rekordbeslag vid Öresundsbron. Men myndigheten lämnar den obevakad.

Text: Samuel-Love Boström, Fredrika Karlsson, Petra Marriott, Tanja Möller, Jon W Loman

Den 16 mars 2016 står en lastbil i kön vid brofästet i Malmö. Nervöst tänder chauffören en cigarett och skickar ett sms till sin chef:

”Vi kommer råka jävligt illa ut. De i Malmö är inte att leka med. Kontrollen”.

Chauffören har kört från Spanien och framför honom väntar nu ett tjugotal lastbilar på att tullen ska skanna fordonen innan de får åka in i Sverige.

Enlarge

RED_dramatisk-brobild
Smugglare som ser att tullen är på plats kastar ibland ner narkotikan i havet.

Foto: Samuel-Love Boström

”Kan man se på röntgen vad detta är?”, skriver chauffören till sin chef i ett nytt sms.

”Ta bort alla meddelanden”, svarar chefen.

Tullen skannar lastbilen tre gånger. De hittar 32 kilo cannabis och 78 kilo hasch i en stålbalk under lastbilen.

Narkotikan kommer från ett slovenskt syndikat och var avsedd för att hamna på svenska gator.

Chauffören döms till fängelse i fyra år och fyra månader samt utvisning. Den tyngsta delen av bevismaterialet består av telefonkontakten mellan honom och hans chef. Bland annat skickade chefen följande sms när lastbilen stod vid brofästet och väntade på att bli skannad:

”Varför i helvete åkte ni inte på natten för”.

–  Det här är Sveriges brottsligaste plats, säger hundföraren Niklas Delin och släpper ut narkotikahunden Zak ur bagageutrymmet på Tullverkets mörkblåa Volvo.

Han ingår i gruppen M1 som precis har påbörjat onsdagens arbetspass vid brofästet på Lernacken i Malmö. Fram till midnatt kontrollerar gruppen de fordon som ska in i Sverige.

Enlarge

RED_Zak-söker
Hundföraren Niklas Delin berättar att narkotikahunden Zaks nos är mycket känslig och att han kan känna doften från endast ett par molekyler narkotika. Zak kan även känna skillnad på marijuana och hasch.

Foto: Samuel-Love Boström

Gränsskydd syd bevakar gränsövergångarna i Skåne och Blekinge. Inkommande trafik vid hamnar, flygplatser, tåg men även postflödet ska kontrolleras av gränsskyddet. M1 är en av Region syds 21 grupper som utför dessa kontroller.

På några få månader har Niklas Delin och hans kollegor gjort flera grova narkotikabeslag.

– Under tiden vi var där inne gjorde mina kollegor två beslag här ute. Det är ett konstant flöde, säger Niklas Delin efter att vi fått en säkerhetsgenomgång inne på kontoret.

Enlarge

karta_grafik

Grafik: Fredrika Karlsson, Källa: Tullverket

Den här dagen rapporterar tidningarna om att sommaren har kommit till Skåne. Niklas Delin och hans kollegor arbetar i kortärmat. Det skrivs också om att två män har anhållits för ett mord som skedde i Malmö två månader tidigare. De anhållna misstänks vara gärningsmännen.

Niklas Delin och hans kollegor i grupp M1 rör sig vant bland person- och lastbilar ute vid tullstationen på brofästet. Arbetsfördelningen i teamet är tydlig. Ett gäng utför blåskontroller och väljer ut fordon för kontroll vid tullbåsen mellan körfälten. De som ska kontrolleras skickas vidare till Niklas Delin och narkotikahunden Zak som genomsöker fordonet. Under tiden ställer en annan kollega kontrollfrågor till chauffören.

Enlarge

RED_IMG_3878
Vid tullbåsen stoppas fordonen för så kallad selektering. Christoffer Carlsson kontrollerar körkort och ställer frågor för att bilda sig en uppfattning om personerna i bilen.

Foto: Jon W Loman

Perioden januari till mars i år har gränsskyddet i Skåne slagit rekord. Under årets tre första månader har Tullverket beslagtagit mer illegalt gods än vad som någonsin gjorts på ett helt år. Vad det beror på kan ingen inom myndigheten med säkerhet svara på.

– Det är nog en kombination mellan att det kommer mer narkotika och att vi har förbättrat våra arbetsmetoder, säger Niklas Delin.

I mars rapporterade nyhetsmedier om ett cannabisbeslag på 600 kilo vid Lernacken. Men de flesta tulltjänstemän som vi har pratat med antyder att det finns ännu större beslag under årets första månader. Bland annat uppger en källa inom myndigheten att man gjort ett beslag på 900 kilo av blandad narkotika. På grund av förundersökningssekretess kan Tullverket inte säga mer.

Enlarge

brottsbekämpning

Grafik: Fredrika Karlsson

Oscar Lindvall är tullåklagare och tar över arbetet efter att gränsskyddet har gjort ett beslag. I sin roll får han en överblick av narkotikasmugglingen vid Öresundsbron.

– Det bara väller in. Det är helt galet, säger han.

Resultatet av narkotikabeslagen mäts i så kallad samhällsnytta. Den räknas ut efter hur mycket narkotikan skulle ha kostat samhället om den hade hamnat på gatan.

Siffrorna är anmärkningsvärda. Redan i april i år hade gränsskyddet i Skåne utfört en samhällsnytta större än budgeten för hela myndigheten.

Niklas Delin och Zak har precis sökt igenom en skåpbil. Den här gången hittar de ingenting. Zak får ändå en tennisboll som belöning. Niklas Delin suckar när vi frågar om beslagen de gör. Efter att han bakat en snus och lagt in prillan säger han.

– Vi vet dessutom att narkotikan föder Malmös organiserade brottslighet.

Enlarge

Nicklas-tullare-profil
Niklas Delin.

Foto: Samuel-Love Boström

Tullverket vet inte hur mycket narkotika de missar men uppskattar att de beslagtar max tio procent av det som förs in i landet. Men medarbetarna vid gränsskyddet är oroliga över hur de ska kunna fortsätta att beslagta illegala varor överhuvudtaget.

Anledningen är att personalstyrkan blir mindre för varje år som går.

Vid Sveriges EU–inträde 1995 arbetade cirka 3 500 personer på Tullverket. Men myndighetens verksamhet ansågs då inte vara förenlig med EU:s grundidé om fri rörlighet. Därför minskades antalet anställda med nästan tusen personer. Idag arbetar 1 997 personer på Tullverket.

De senaste tio åren har gränsskyddet minskat från 540 personer till 361 i hela landet. Bara i Region syd har antalet anställda minskat med hundra personer på några få år.

Enlarge

varning-personalbrist

Grafik: Fredrika Karlsson

Niklas Delin och hans kollegor ute vid bron upplever situationen som frustrerande och menar att konsekvensen av allt färre kollegor kan bli stora.

– Vi kan få underrättelser om en smugglare vid färjan i Trelleborg samtidigt som vi får underrättelse om en lastbil som kommer på bron. Då tvingas vi välja. I efterhand har vi fått veta att vi missat stora beslag på grund av detta, säger han.

– Nu får polisen ta hand om det i stället, fortsätter han.

På ett café i Malmö beställer skyddsombudet Daniel Markan in en kopp svart kaffe. Om ett par timmar ska han inleda sitt arbetspass ute på Lernacken. Han har arbetat inom myndigheten i drygt tio år och är bekymrad över situationen.

–  Idag är vi i princip en grupp på fyra till tio personer som ska täcka Lernacken, tågen, Helsingborg och färjorna i Trelleborg på nätterna. Det säger en del om hur enkelt det är för smugglarna och varför det är så mycket problem.

Varför i helvete åkte ni inte på natten för?

Daniel Markan berättar att de ibland endast är fyra kollegor som ska kontrollera bilar på bron.

–  Vi får ta en i taget och då kan det passera tusen bilar på en timme som vi missar att kontrollera.

Enlarge

RED_Markan
Skyddsombudet Daniel Markan är frusterad över att gränsskyddets personalstyrka blir allt färre och att de tvingas välja vilka gränsövergångar som ska bevakas. "Vi är på ett ställe, till exempel bron, och försöker täcka in så mycket vi kan. Av säkerhetsskäl kan vi inte dela på oss. Vi måste vara numerärt överlägsna dem som vi kontrollerar", säger han.

Foto: Petra Marriott

Även smugglarna vet om att tullstationen vid bron ofta står obemannad. Därför är det vanligt att de skickar en bil med en spanare som först kontrollerar om kusten är klar — innan lastbilen med narkotikan åker över.

Är tullen däremot på plats så finns det fall där personerna i den första bilen agerar misstänksamt för att väljas ut till kontroll. På så sätt sysselsätter de tulltjänstemännen samtidigt som lastbilen med narkotikan kan köra förbi.

Smugglarna har också lärt sig att tullgrupperna oftast jobbar en åt gången och då täcker hela Skåne. Särskilt på nätter och helger. Är det bemannat vid bron åker smugglarna i stället med färjan till Helsingborg eller vice versa.

Niklas Delin berättar att han och hans kollegor har gått upp på vallarna som omger Lernacken. Där har de hittat personer sittandes med kikare och kameror i solstolar.

– Frågar vi vad de gör svarar de att de tittar på fåglar, men vi vet att de spanar på oss för att se om vi är på plats.

Enlarge

RED_VALL
Från vallarna har de kriminella fri sikt över tullstationen. Härifrån kan de enkelt se om personalen är på plats. "Vid den här tiden är vallarna överväxta med buskage och det är svårt att se om någon sitter där och spanar på oss", säger Niklas Delin.

Foto: Petra Marriott

Eftersom Lernacken inte är ett skyddsobjekt får personalen inte avvisa spanare från platsen.

– Ibland har de till och med stått tjugo meter från personalrummet och spanat på oss. Det blir som att smugglarna har tillgång till vårt schema, säger Niklas Delin uppgivet.

–––

– Jag börjar varje arbetsdag med krismöte, säger Martin Petersson, biträdande chef för Gränsskydd syd.

Vi träffar honom en måndag på Tullverkets kontor i centrala Malmö. Där ärmen på hans mörkblå tullpiké slutar börjar en tatuering som täcker armen ända ner till handleden. Den nästan två meter långa Martin Petersson ska ta med oss ut till Tullverkets lokaler på Lernacken. Innan vi sätter oss i radiobilen tar han på sig sin uniformsmössa.

Enlarge

RED_DSC_7159
Martin Petersson är nöjd med inledningen av rekordåret. Men han konstaterar att de ligger ett år efter med rekryteringen. "När nio medarbetare pensionerades i mars frågade de var de skulle lämna sin utrustning. Jag sa att de kunde lämna den på mitt kontor. Kontoret var fullt av skyddsvästar", säger han skämtsamt.

Foto: Petra Marriott

– Det är ett angeläget problem, säger han om personalsituationen.

– Det är ett hårt tryck nu och det blir följdverkningar i organisationen. Gränsskyddet måste dessutom hjälpa många andra enheter, det är inte bara vi som har brist på personal. Bara den här veckan lånar vi ut fem personer till brottsutredningen. Det gör att de tjänstemän som är anställda för att vara ute vid gränsen gör något helt annat, säger Martin Petersson.

I bilen på vägen till Lernacken berättar han om vad som händer med den narkotika som hans kollegor inte hinner stoppa vid gränsen.

När tung narkotika som amfetamin, heroin och kokain kommer in i landet är den koncentrerad och i sin renaste form. Men när den når mottagaren späds det ut.

– Ett kilo amfetamin kan blandas ut till fem kilo, säger Martin Petersson.

Dessutom styckas det upp i mindre partier. Detta försvårar för polisen som tar över jakten på drogerna när de passerat gränsen.

Inom de kriminella gängen som ligger bakom de flesta dödskjutningarna i Malmö spelar narkotikan en central roll. Det är genom försäljning av droger som gängen till stor del finansierar sin verksamhet.

Enlarge

RED_tullmartin1
"Hade vi varit dubbelt så många tror jag vi hade tagit dubbelt så mycket narkotika", säger Martin Petersson vid den för dagen obemannade tullstationen.

Foto: Samuel-Love Boström

När Martin Petersson började på Tullverket 2006 var Öresundsbron bevakad dygnet runt. Men när vi kommer fram till tullstationen visar han oss runt i tomma lokaler. Tullgruppen som skulle bevaka bron är på uppdrag i Trelleborg och nästa grupp börjar först om en timme.

– I min värld är det rätt enkelt. Det finns ett begränsat antal platser där man kan beslagta större mängder narkotika, då tycker jag att vi borde ha bemanning där. Det är ju lättare att ta narkotikan vid gränsen än att den sprids ut och polisen behöver jaga den över hela Sverige, säger han.

–––

Plötsligt öppnas en dörr från receptionen. Det är gruppchefen Laila Marcher–Sjöholm. Hon blir förvånad över att se någon i lokalen. Martin Petersson förklarar att han precis visat oss den specialutrustade toaletten där smugglare som svalt narkotika får uträtta sina behov.

Laila Marcher–Sjöholm är 61 år och har jobbat inom Tullverket sedan 70–talet.

– Men jag är yngst i mitt team, säger hon.

– De senaste åren har det kommit in yngre personer. Plötsligt har man börjat höra om att folk vabbar. Det har jag inte hört om på många år, säger Laila Marcher–Sjöholm och bjuder på ett hjärtligt skratt innan hon går ut för att bemanna receptionen.

Enlarge

RED_IMG_5097
Gruppen M1 består egentligen av åtta personer men en är utlånad till utredningsavdelningen och en är på hundförarutbildning. Under arbetspassets två första timmar har Marie Jensen och kollegorna gjort två beslag.

Foto: Samuel-Love Boström

En orsak till Tullverkets bemanningsproblem beror bland annat på en generationsklyfta inom myndigheten. Den uppstod när personalstyrkan minskades 1995. Generationsgapet har medfört att myndigheten generellt sett består av antingen fyrtio– och femtiotalister eller åttio– och nittiotalister. Under 2017 pensioneras 18 tulltjänstemän bara i Skåne.

När det äldre gardet nu slutar behöver de ersättas. Men enligt Martin Petersson är det är en svår kalkyl att få ihop.

Av de 18 medarbetare som går i pension i Region syd i år kommer bara tio stycken att ersättas. De tio nya tulltjänstemännen kommer påbörja sin utbildning under hösten. Men de är inte färdigutbildade förrän september 2018.

Reduceringen av personalstyrkan inom myndigheten har pågått länge. Sedan 1995 har i genomsnitt 75 personer slutat på myndigheten – varje år.

Enlarge

tullens-enheter

Grafik: Fredrika Karlsson

I Gränsskydd syd arbetar 176 personer idag vid gränsen. Det kan jämföras med de 333 personer som arbetar med gränskontrollerna inom polisen.

Enligt Tullverket ska varje operativ grupp innehålla tio tulltjänstemän. Men i dagsläget är det en omöjlighet. Därför nöjer sig region syd om varje team består av åtta personer. Detta har dock skett på bekostnad av att grupper slagits ihop och blivit färre.

På fem år har sju grupper försvunnit från det skånska gränsskyddet.

Biträdande chef Martin Petersson pusslar dagligen med scheman för att försöka upprätthålla bemanningen.

– Men jag kan inte trolla. Situationen på myndigheten är just nu att vi måste få mer folk. Men det finns inga resurser att anställa fler, vi behöver mer pengar i budgeten, säger han.

–––

Den 14 april 2017 ställer sig finansminister Magdalena Andersson (S) inför delar av Sveriges journalistkår. På glaspodiet framför henne ligger 2017 års vårbudget inslagen i ett gult och blått snöre.

– Vi har valt att kalla den här vårbudgeten för “Samhällsbygget – för trygghet och en hållbar framtid”, säger hon över en ljudmatta av smattrande kamerablixtar.

– Vi stärker kampen mot brotten genom ökade resurser till polisen. Men också genom ökade insatser för att arbeta brottsförebyggande, fortsätter hon efter att ha tagit fram en spartansk powerpoint–bild.

Den senaste tiden har brottsbekämpningen blivit en het politisk fråga. Statsminister Stefan Löfven har bland annat sagt att regeringen måste “knäcka den organiserade brottsligheten”. Oppositionsledaren Anna Kinberg Batra (M) har i sin tur krävt en miljardsatsning på polisen och Sverigedemokraterna vill se 7 000 nya poliser på fem år.

Kampen mot brottsligheten kan bli en avgörande valfråga 2018. Men i de politiska diskussionerna finns det ingen som nämner Tullverket eller det faktum att narkotikan utgör motorn i de kriminella gängen.

I budgeten som finansminister Magdalena Andersson presenterar tilldelas Polismyndigheten 700 extra miljoner. Regeringen valde även att satsa på ungdomar, både när det gäller psykiska hälsa, vård samt utbildning. 900 miljoner kronor läggs på detta.

Men Tullverket går i stort sett lottlösa. Detta trots att samhällsnyttan av myndighetens brottsbekämpning i år redan har överstigit det som regeringen investerat i verksamheten.

Enlarge

new-piktochart49b

Grafik: Fredrik Karlsson

I samband med att budgeten presenteras säger finansministern att hon och regeringen “står bakom allting i den här vårbudgeten och tycker den är väldigt bra”.

Redan 2013 skrev Tullverket i sitt budgetunderlag att den ekonomiska situationen var akut och att ambitionsnivån samt nyrekryteringar var tvungna att nedprioriteras om anslaget inte höjdes.

Enlarge

29727925811_cc7f8dcc64_o
Budgeten som finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade i april var en justering av höstens budget. Så här såg det ut när hon presenterade "nådiga luntan" i höstas.

Foto: Björn Nordqvist

Inför perioden 2018 till 2020 har Tullverket äskat om 543 miljoner kronor extra i budgetanslag. Om detta inte uppfylls beräknar myndigheten att de kommer tappa ytterligare 135 av sina 1 997 medarbetare. Sett över en tjugoårsperiod skulle det innebära att myndighetens personalstyrka nästan halverats.

Tullarbetarnas fackförbund, Tull–kust, räknar med att Tullverket behöver 500 nya tjänstemän till 2020. Förbundsordförande, Johan Lindgren, menar att detta är direkt avgörande för att myndigheten ska kunna “hålla huvudet över vattenytan” och “upprätthålla en effektiv tullverksamhet”.

När vi kontaktar finansminister Magdalena Andersson och hennes statssekreterare, Leif Jakobsson, väljer de att svara genom sin pressavdelning. Vi frågar varför regeringen, i en budget som fokuserar på brottsbekämpning, inte tagit hänsyn Tullverkets ekonomiska situation.

– Vi gör väl avvägda bedömningar när vi fått in alla äskanden, säger pressekreterare Gösta Brunnander.

Vad säger ni om att Tullverket har kännedom om narkotikasmuggling som de inte har resurser att ingripa mot?

– Det får myndigheten själv svara på.

Sedan avslutar Gösta Brunnander intervjun.

– Fler svar än så här kommer vi inte kunna ge, säger han.

–––

En buss från Amsterdam rullar in från bron och väljs ut för kontroll av tulltjänstemannen Andreas Hasselgren.

Niklas Delin och kollegan Andreas Lembke väntar på kontrollplatsen längre fram, med sig har de narkotikahunden Zak. De söker först igenom bussen invändigt. Sedan ber de chauffören att öppna bagageutrymmena. En ivrig Zak försvinner in bland väskorna. Plötsligt lägger han sig ner och fryser till is. Han har fått upp ett spår. Andreas Lembke tar ut en väska och söker igenom den. En ung man kommer ur bussen och visar självmant vad Zak har reagerat på.

I väskan hittar de tillbehör för cannabisrökning. Det finns dock ingen cannabis och chauffören får klartecken att bussen kan åka vidare.

Andreas Hasselgren kliver ner från en lastbilshytt. Han slänger ett använt munstycke i en papperskorg och monterar ett nytt på alkoholmätaren. Han ger ett intryck av maktlöshet när vi pratar om att regeringen inte gör något åt nedmonteringen av myndigheten.

– Det känns som att vår verksamhet bara är ett spel för galleriet, säger han.

Enlarge

RED_IMG_5052
Andreas Hasselgren kontrollerar chaufförens papper. För att bilda sig en uppfattning om personen frågar han bland annat om varifrån chauffören har kört, vem hen jobbar för och vart hen ska.

Foto: Samuel-Love Boström

Flera som vi pratat med inom Tullverket menar att de har försökt effektivisera för att klara utmaningarna. Bland annat har kontrolltiden vid storskalig alkoholsmuggling kortats med hela fyra timmar.

Gränsskyddet väntar också på en kamera som ska läsa av registreringsnummer och slå larm om något misstänkt fordon befinner sig på bron. Tulltjänstemännen välkomnar tekniken men påpekar samtidigt att det tar av resurserna.

– Även om vi får kameror ute på bron så måste en person bevaka den. Dessutom kanske vi inte ens är här när fordonet kommer, säger Niklas Delin.

Borta vid tullbåsen fortsätter Andreas Hasselgren att genomföra blåskontroller. Flera lastbilar skickas vidare för ytterligare kontroll hos kollegorna. Vi frågar honom hur det kommer att kännas att åka hem från jobbet vid midnatt.

– När man går av ett pass och märker att ingen kollega kommer och tar över. När man vet att bron kommer att stå obevakad under natten eller hela helgen. Då skär det i hjärtat, säger han och tittar ut mot bron.

Kontakta oss på jolugranskar@gmail.com